Inlägg publicerade under kategorin Allmänt
Ideon Innovation håller hög klass. Det står klart efter att EU-nätverket EBN, The European Business & Innovation Centre Network, tilldelat kvalitetsstämpeln BIC – Business & Innovation Centre.
Detta gör Ideon Innovation till ensam svensk representant i nätverket som idag består av 200 europeiska organisationer inom utveckling av entreprenörskap och innovation.
Fem kriterier granskas för BIC-stämpeln:
Organisationens uppdrag, kopplingar till omvärlden, erbjudanden till individen/startup-företaget, mått av framgång samt en allmän kvalitetsutvärdering som görs på plats.
– På Ideon Innovation arbetar vi långsiktigt med att internationalisera vår verksamhet. Efter att ha erhållit EU:s kvalitetsstämpel BIC vet vi att vi håller hög internationell klass på vår innovationsmiljö och vår inkubatorprocess, säger Patrik Andersson, verksamhetsansvarig på Ideon Innovation.
Nu väntar ett utökat samarbete med EBN.
– Det innebär ännu större möjligheter för oss och våra inkubatorbolag att skapa framtida värden i Europa och världen.
Enligt färsk statistik som Sydsvenskan tagit del av ökade den nordiska flygtrafiken med drygt fem procent under 2010 – mätt i antalet passagerare som trafikerade de större flygplatserna.
Särskilt hösten innebar ett kraftigt uppsving, efter det att stora delar av flygtrafiken legat nere under april och maj.
Kastrup drar ifrån som Nordens ledande storflygplats med en trafikökning på 8,1 procent. Norska Gardermoen befäster sin ställning som nordisk tvåa med en trafikökning på 5,6 procent. Men också Arlanda har en kraftig trafikökning och har enligt siffror från Swedavia fått mer än en miljon nya resenärer – trots ett minskat antal landningar.
Även Malmö Airport går framåt. Under 2010 reste 1 597 758 personer till och från Sturup, en ökning med fem procent jämfört med året innan. 963 888 personer flög inrikes, en ökning med två procent och 633 870 personer flög utrikes, en ökning på nio procent jämfört med 2009.
– Allt fler väljer att flyga från Malmö Airport vilket är glädjande. Utrikestrafiken ökar mest på årsbasis och många flög till de närmare trettio destinationer som erbjöds från flygplatsen under året som gick, säger flygplatschefen Peter Weinhandl.
Sett på längre sikt har Sturup dock förlorat viktiga marknadsandelar till Kastrup.
För tre år sedan var Sturup Nordens elfte största flygplats. Nu har flygplatsen petats ner till en trettondeplats. Sturup har blivit frånsprunget av två Stockholmsflygplatser: Bromma och Skavsta.
Bromma hade i fjol mer än två miljoner resenärer, det mesta sedan Linjeflyg flyttade till Arlanda 1983.
Lågprisflygplatsen Stockholm-Skavsta hade 2,7 miljoner passagerare, en svag ökning jämfört med 2009.
Skatteverket hävdar att Tet ra Pak inte prissatt interna försäljningar av tjänster inom forskning och utveckling på rätt sätt. Enligt Skatteverket har Tetra Pak AB i Lund fått ned sin omsättning genom att sätta för lågt pris på de forsknings- och utvecklingstjänster man sålt vidare till det schweiziska Tetra Pak International SA.
Tetra Pak hävdar å sin sida att Skatteverket vid tidigare revisioner accepterat ett vinstpåslag på 3 procent för de forsknings- och utvecklingstjänster som Tet ra Pak i Lund sålt vidare inom koncernen. Tetra Pak menar också att konkurrensen inom serviceindustrin är hög och att den interna prissättningen speglar detta.
Skatteverket menar där emot att vinstmarginalerna inom forskning och utveckling är på en helt annan nivå än för den typ av servicebolag som Tetra Pak jämför med.
Skatteverket framhåller också det faktum att bolaget i Schweiz med 180 dagars varsel kan säga upp avtalet om forskning och utveckling med Tetra Pak i Lund. Denna risk föranleder att Lundabolaget bör ha en högre marginal på sina tjänster, enligt Skatteverket.
Skatteverket upptaxerar därför Tetra Pak AB med 149,2 miljoner kronor för inkomståret 2009, vilket blir 41,7 miljoner kronor i skatt. Eftersom Skatteverket anser att Tetra Pak inte öppet redovisat alla upplysningar av betydelse, vilket är att betrakta som oriktig uppgift, läggs ett skattetillägg på 40 procent till den påförda skatten, vilket blir ytterligare 16,7 miljoner kronor, totalt 58,5 miljoner kronor.
En skattenämndsledamot reserverade sig mot skattetillägget.
Tetra Pak motsätter sig även grunden för skattetillägget och menar att man varit öppen med sin internprissättning.
Medelålders tar större ränterisker än både yngre och äldre. Storstadsbor väljer oftare korta bindningstider för sina bolån än i övriga landet.
Däremot påverkas inte valet av bindningstid särskilt mycket av om man bor i småhus eller i bostadsrätt, enligt en studie som bolåneföretaget SBAB gjort.
Riksbankens höjningar av styrräntan och förväntningar om fler höjningar har dock bidragit till att andelen bolån med den kortaste bindningstiden tre månader har fallit från 89 till 79 procent.
– Den största förklaringen till skillnaderna mellan åldersgrupperna hör nog ihop med livscykeln. I de mest yrkesaktiva åren är inkomsterna i allmänhet högre och man är mer riskbenägen, säger Tomas Pousette, chefsekonom på SBAB och en av de ansvariga för rapporten.
Sett över en längre tidsperiod har tremånadersränta varit mest lönsamt för de flesta. En jämförelse sedan 1997 mellan bunden femårig boränta och tremånadersräntan under löpande femårsperioder visar att under 99 procent av tiden har tremånadersräntan varit det bästa alternativet.
– Men man har inte facit i hand när man fattar beslutet. Jag tycker det är roligt att de yngre, som kanske har sitt första egna boende, är försiktiga, säger Pousette.
I fjol minskade skillnaden mellan långa och korta boräntor vilket ledde till att lånen med den kortaste bindningstiden minskade med ungefär 10 procentenheter för alla åldrar, boendeformer och regioner. Men SBAB tror att den utvecklingen nu kommer att stanna upp.
– Vi tror att i år kommer långa boräntor att stiga mer än korta och då kommer intresset att öka igen för den kortaste bindningstiden. Men tillbaka till toppnivån 2009 kommer vi inte, säger Pousette.
Det visar den amerikanska kapitalförvaltaren JP Morgans senaste spararundersökning.
JP Morgan mäter varje kvartal svenskarnas tro på börsutvecklingen det närmaste halvåret i ett investerarindex. Ju högre siffra, desto större andel av de tillfrågade är positivt inställda till börsutvecklingen det kommande sex månaderna.
I december förra året låg indexet för Skåne på rekord höga 125, en rejäl klättring sedan september då indexet låg på 97, vilket även var den lägsta noteringen sedan juni 2009.
För riket som helhet låg indexet på 105 i förra månaden, jämfört med 108 i september, något som innebär att spararna blivit något mer pessimistiska om utvecklingen på Stockholmsbörsen.
Enligt Alessandro Svensson, Nordenchef på JP MorganAsset Management, är en möjlig förklaring till varför skåningarna plötsligt blivit landets största börsoptimister att man gått på mindre så kallad magkänsla.
– Vi har i tidigare undersökningar sett att de skånska spararna i större utsträckning vill se konkreta bevis på att ekonomin verkligen är på väg uppåt än riket i övrigt. I den senaste mätningen ser vi också att skåningarna fäster stor vikt på det faktum att det går allt bättre för Sverige, säger han.
Enligt JP Morgan har 37 procent av skåningarna i undersökningen investerat i aktier och fonder under senaste månaderna, jämfört med 30 procent för hela landet. Det är en ökning med 8 procent enheter sedan i september.
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
||||||||
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
|||
10 |
11 |
12 |
13 |
14 | 15 |
16 |
|||
17 |
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
|||
24 |
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
|||
31 |
|||||||||
|